Malen blir municipalsamhälle

1914 började förberedelserna för att Malen skall utgöra ett municipalsamhälle. Från början utgjorde Malen jordbruksmark tillhörande gårdsägarna i Båstad och ingick i Båstads socken. 

Kronofogdemyndigheten tillskrev kommunalstämman och begärde deras yttrande om en samhällsbildning. Stämman beslöt att ansöka om en stadsplan eftersom byggandet kommit igång på allvar. Regeringen bestämde 1917 att en stadsplan för Malen skall upprättas.

För att upprätta en stadsplan anlitades stadsingenjören i Göteborg och allmänningskogen (Malens skog) köptes in. Antalet ägare av skogen var påfallande många och det blev säkerligen en utdragen affär.  Anledningen till det stora antalet ägare berodde på att köpare av tomtmark i Båstad och vissa delar av Malen, även erhöll en bit mark i Malens skog som utemark, detta ingick i priset. För många rörde det sig bara om en liten bit men alla dessa småbitar måste regleras.

Malens skog kom i centrum i debatten. Här framfördes det önskemål om att skogen skulle styckas till tomter, vilket hade varit en god affär för kommunen. Förespråkarna för att behålla skogen vann till stor glädje för många.

Efter mycket planerande antogs stadsplanen 1920 av Båstads kommunalfullmäktige. Stadsplanen fastställdes inte i den takt som var tänkt. Bostadsstyrelsen framförde sina synpunkter 1923 och de förklarade stadsplanen vilande under många år. 1931 hade inget påtagligt hänt, varför en delegation åkte till Stockholm. Man fick då veta att en samhällsbildning var nödvändig. Ärendet behandlades i municipalstämman. Från båstadsidan var oviljan stor till en samhällsbildning. Med röstsiffrorna 143 mot 142 avslogs frågan om en samhällsbildning.

Trots municipalstämmans beslut, fastställde Kungl Maj:t stadsplanen, vilket innebar att Malen och Ranviksområdet från den 1 januari 1932 skall utgöra ett municipalsamhälle med namnet Malen.

Strax därefter höll Malens municipalsamhälle sin första stämma i Folkets hus. Som ordförande i municipalnämnden valdes Philip Hjort.

Malens gräns följde kusten från gränssten Röeskall till i höjd med Killebacken. Därifrån utmed Strandpromenaden och Christian II:s väg upp till trehörningen (där Köpmansgatan och Agardhsgatan möts). Den följde Köpmansgatan upp till Nordströms sträde, upp till Ängelholmsvägen, rakt mot Statoilmacken, Hagalundsgatan och Hagagatan till Pershögsgatan och gick utmed Tarravägen förbi Buena Vista. Därifrån i sydostlig riktning förbi Ranviksvägen, nordostut till Karstorpsvägens nedre del till Ängelholmsvägen. Gränsen följde Ängelholmsvägen och Hundestedsvägen till Vångavägen. Från denna punkt en rak linje till Drivans tennisanläggning.